Blir jobbigare och jobbigare att vakna ju längre veckan går. Idag är som tur är sista dagen för denna gången, men snabbare än man någonsin anar så är det måndag igen. Och värken i rygg och nacke har knappt hunnnit gå över. Ilskan över upplägget därinne i hålan är definitivt enkel att återuppta måndag klockan 15.
Stackars Dimman fick stå ut med mitt gnäll igår.
Ska försöka vara positiv(are) idag. Kanske går till och med tiden snabbare? Knappast.
Behöver kaffe.