Här är Georgos hemska sår. Och ibland glömde man ju bort det och så lyfte man honom under armarna som vanligt och det måste ju gjort jätteont.

Den lilla barntandborsten duger inte längre, en stor ska det vara annars tänker inte den här killen borsta tänderna!

Så här såg Jojje ut när vi kom hem från Grekland. Herrejisses vad långhårig han var! Kan ju vara charmigt på rätt person kanske, men nej. Fram med nagelsaxen när han åt middag och vips! En liten man på femton år typ.

Snart är det slut på dessa underbara, tandlösa skratt. Idag har det spruckit i tandköttet lite och då är det tänder på G! Så roligt, det händer något hela tiden. Och när jag ser honom skratta så här smälter jag :) Tänk vad gulligt med ett par risgryn i underkäken också!


Han ser nästan ut som en gammal gubbe utan tänder :)

Bara att välja.


Bästa nakenfisen :)

Bästa valkarna :)

Puss och kram säger vi!

Han har blivit ganska duktig på att sitta själv nu. Inte så bra att jag vågar lämna honom själv, det tar någon minut sen ramlar han, men ändå!
Och jag läste att man helst inte ska öva för mycket på att få dom att sitta själva, då kandom föredra det istället för att öva på att krypa. Och som han ålar! Verkligen militärstyle. Snart ska han väl upp på knäna också.

Han har hittat sin tunga, den är tydligen kul att leka med. Massor med räcka ut och suga på här hemma nu...


Här ser man vilken ögonfärg han har just nu. En salig blandning!

Sitter uppe och ugglar, eller rättare sagt vakar! Började med sovkuren idag efter många velerier fram och tillbaka. Var riktigt trött ett tag vid tre, men det rådde Georgos bot på! En timmas skrik är ju alltid härligt på natten.
Känner mig lite villrådig nu måste jag erkänna.
Denna kuren var ju liksom sista utvägen för oss, och det var så självklart att det bara skulle funka. Nu märkte man hur mycket jobb det kräver (iallafall första natten) och jag kan inte låta bli att tänka på vad som händer om vi avbryter denna kuren? Ska han aldrig få sova bra? Nej det får inte vara ett alternativ just nu.
Men det känns lite hopplöst att stå mitt i natten och buffa en skrikande bebis, och sedan säga en liten ramsa för att få honom att sova! Haha, tur att ingen är här, men det räcker med att Dimman är här för att jag ska bli helt stressad. Han är så känslig och tycker säkert jag är elak, men å andra sidan är det inte han som ligger vaken på nätterna med en 7,3-kilosklump fastsugen vid bröstet.

Jaja, vi får fullfölja kurens fyra första dagar och sedan utvärdera. Nu måste jag göra något åt melonerna som växer här.

Han blir ju fem månader idag! Stor kille nu. Shit vad tiden går fort.
Jaja, får lägga in en bild till då :)



Grattis lilla älsklingen